Några skrap på insidan av kinden i en bomullspinne. Sedan skickar man iväg den till ett analysföretag. Så kan man få reda på sin genetiska uppsättning och sin risk för att få sjukdomar med ärftliga inslag. För några månader sedan startade några amerikanska företag genanalyser via Internet för privatpersoner, för ungefär 1 000 dollar och uppåt.  

– Alla vill tro att de är just den som kan äta mycket fett, röka och dricka alkohol och ändå bli hundra år. Sanningen är att det är väldigt få som tillhör denna kategori. Genom att gentesta sig kan man uppskatta den egna ärftliga sjukdomsrisken. Har man en ökad risk så kanske man lättare kan motiveras att se om sin livsstil, säger Johan Björkegren, docent i molekylär medicin vid Karolinska institutet.

Han är medicinsk rådgivare till det första svenska företaget för privat geninformation, DNA Guide, som finansmannen Patrik Gransäter är i färd med att starta.

– Jag tror att gentester kommer att bli allt vanligare i framtiden och att våra gener kommer att ha en positiv inverkan på hur vi sköter vår egenvård. Vi kommer att kunna satsa på de åtgärder som störst betydelse för just mig.

År 2001 blev forskarna färdiga med den totala kartläggningen av människans arvsmassa. Nu upptäcker man i snabb takt allt fler genvarianter som påverkar risken för olika sjukdomar.

Under 1990-talet kartlade man framför allt vissa, ovanliga sjukdomar som helt och hållet är ärftliga, som blödarsjuka och cystisk fibros. 

Även flera av våra folksjukdomar har delvis ärftliga inslag, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och flera cancerformer. Men här är bilden inte lika klar. Man har sett att vissa kombinationer av genförändringar är vanligare hos personer som är sjuka. Men man kan ha dem utan att få sjukdomen och vice versa. Dessutom samverkar genförändringarna med livsstilsfaktorer, vilket är avgörande för om man ska bli sjuk eller inte.

Men även om det ständigt kommer nya rön om olika gener som har betydelse för våra folksjukdomar, så känner vi fortfarande troligen bara till en mindre del av dessa gener. De gentester som finns idag ger alltså inte någon komplett information.  

– Med hjälp av gentester kommer man att kunna hitta cancer och hjärt-kärlsjukdomar i mycket tidigare stadier än idag, säger Johan Björkegren. Jag tror att tidig upptäckt av dessa sjukdomar gör att de kommer att möta samma utveckling som hiv, att man kommer att kunna leva med dem med hjälp av mediciner. En del kommer kanske att bli hjälpta av att ta kolesterolsänkande läkemedel redan i 30-årsåldern. Däremot kommer vi att ha svårare att påverka hjärnans sjukdomar som Alzheimer och Parkinson.

Nackdelen med gentesterna anser han att vara informationen kan ge problem om den kommer i fel händer, som arbetsgivare och försäkringsbolag. Idag får dessa instanser dock inte efterfråga genetisk information. Enda undantaget är försäkringsbolag, vid personförsäkringar för vuxna på höga belopp.

Ett annat problem som framhållits är hur man känslomässigt hanterar information om stora överrisker för svåra sjukdomar som cancer eller demens, som bara delvis kan bemästras med livsstilen. Sådana besked kan utlösa krisreaktioner och försämra den subjektiva upplevelsen av hälsan.

– Min åsikt är att vi forskare måste förhålla oss till den efterfrågan som redan finns bland konsumenterna och aktivt verka för att information ges på rätt sätt, utan vare sig under- eller överdrifter. Att, som vissa forskare gjort, konstatera att bolag som utför gentester är för tidigt ute är i min mening inget alternativ. Men vissa tester, som avslöjar genvarianter med en överhängande risk för att utveckla allvarliga sjukdomar, bör kanske förbehållas instanser som också kan ge vård, säger Johan Björkegren. 

Han tror att gentesterna mest kommer att attrahera datorvana, yngre personer och att den individuella nyttan av testerna överväger nackdelarna.

– Även de totala kostnaderna för sjukdom i samhället kommer att minska, spår Johan Björkegren. Jag ser gentestning som det första steget från reaktiv vård, alltså vård av manifesta sjukdomar, mot förebyggande vård.   

Genetisk information kommer också att kunna påverka våra matvanor. Det verkar till exempel som om vissa personer är mer känsliga än andra för att äta mycket och då lättare går upp i vikt. Ett genetiskt test kan tala om vilken grupp man tillhör.  

– Man har allt mer uppmärksammat genernas roll för vilka sjukdomar vi får. Alla är inte stöpta i samma form. Till exempel är övervikt, hjärtinfarkt och diabetes till ungefär hälften ärftligt betingade, säger Anders Mälarstig, doktor i molekylärgenetik vid Karolinska institutet.

Redan idag används genetiska undersökningar inom sjukvården, för att fastställa diagnoser, bedöma prognoser och ge bättre underlag för behandling. Och användningen väntas öka. I framtiden kommer sjukvården att kunna skräddarsy medicinering och kost- och livsstilsråd så att de passar individen bättre. Till exempel kan kvinnor som ska börja äta p-piller kolla upp om de löper ökad risk för blodpropp och i så fall kunna välja en annan preventivmetod. Det är här gentesterna kommer att få sin stora betydelse, enligt Anders Mälarstig. Men han är skeptisk till att själv testa sin arvsmassa redan nu. Dels är sådan information ofullständig och därmed osäker, dels är den svår att hantera utan rådgivning:

– Att få veta att man har stor risk för typ 2-diabetes och i bästa fall bara få internetsupport och ingen att prata med – man kan bli deprimerad för mindre!

En del företag erbjuder visserligen rådgivning utifrån resultaten i gentesterna, men det är alldeles för tidigt, enligt Anders Mälarstig:

– Än vet vi inte vad vi ska ge för råd till folk med riskgener och om de skiljer sig från de allmänna hälsoråd vi ger till friska. Till exempel är motion och en stressfri tillvaro bra för alla, inte bara dem som löper ökad risk för sjukdom. I USA säljer gentester till allmänheten jättebra och det är en skrämmande utveckling. Vi måste veta mer om hur man hanterar riskgener och det behövs också en reglering av området.

Det är inte heller alltid som informationen används på ett konstruktivt sätt. Anders Mälarstig berättar om en amerikansk kvinna som låtit gentesta sina söner. Den ena hade en riskgen för diabetes, men han var redan idrottare och kunde inte göra så mycket mer för sin hälsa. Den andra sonen saknade genen, men var redan överviktig vid 15 års ålder. Han tänkte: ”Vad bra, då slipper jag ändra något!”

Allt tal om ärftliga orsaker till våra folksjukdomar kan få oss att tro att det inte spelar så stor roll hur vi lever. Men inget är mer fel, enligt ledande svenska näringsforskare.

– Vår livsstil är viktigast för våra folksjukdomar, det är den som bestämmer nivån. Det ser man inte minst på hur stor skillnad det är i förekomsten av de här sjukdomarna mellan olika länder. Därför kan man också påverka risken, vilket är ett positivt budskap. Arvet har en mindre betydelse, det är det som avgör hur känsliga vi är för miljöfaktorer, säger Bengt Vessby, professor emeritus i klinisk näringsforskning vid Uppsala universitet.

Enligt WHO kan 80 procent av alla hjärt-kärlsjukdomar förebyggas med bra kost och livsstil, 90 procent av typ 2-diabetes och 30 procent av all cancer.

– Livsstilens betydelse kan man bland annat se på hur hjärt-kärlsjukdomarna har minskat i Norden sedan 1980-talet. I Finland har de halverats, på grund av bättre matvanor med mindre mättat fett och mindre salt, samt att färre röker. Förut låg finnarna högst i världen.

Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska institutet, håller med:

– 50—85 procent av våra kroniska sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och benskörhet är kopplade till vår livsstil och inte till genetiska skillnader. Det här kräver också att vi tar en aktiv roll och sköter oss.

Än vet vi inte heller vilken betydelse kost och livsstil har för de individer som har stark ärftlig belastning för cancer.

–  I framtiden kommer man nog att kunna ge mer individuella råd, säger Alicja Wolk.

Ett alternativ till dyra gentester är att se hur sjukdomsbilden ser ut i den egna släkten. Har flera släktingar fått någon folksjukdom i relativt tidig ålder? Då är det extra viktigt att ta tillvara de kunskaper vi har om förebyggande insatser – se nästa uppslag!

Några sajter där man kan beställa genetisk information:
www.geneticcode.se

www.decodeme.com

www.23andMe.com

www.navigenetics.com

Mota sjukdomen i grind!

Flera av våra stora folksjukdomar är delvis ärftliga, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer. Men livsstilen har en avgörande betydelse för om de ska bryta ut! Här är råden som minskar risken. De kan vara värda att tänka lite extra på om du har sjukdomen i släkten.

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Sjukdomen ökar kraftigt med åldern. Risken att drabbas av Alzheimer under sin livstid är ungefär 10 procent, om man inte har någon nära släkting med sjukdomen.

Vanligaste symtomet är minnessvårigheter. Man blir långsam, får svårt att uttrycka sig, använda händerna och orientera sig. Man kan också bli passiv och misstänksam. Orsaken är i de flesta fall okänd.

Det finns ingen botande behandling, men det finns läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet, åtminstone för en del patienter.

Arvets betydelse

Syskon och barn till personer med Alzheimers sjukdom har en fördubblad risk för att få sjukdomen, totalt ungefär 20 procents risk.

I några få släkter förekommer en starkare grad av ärftlighet. Där löper varje individ ungefär 30–50 procents risk att få Alzheimer. Personer i sådana familjer kan testa om de bär på en genförändring som ökar risken, APOEe4. Men testet är av begränsat värde, eftersom genen varken är tillräcklig eller nödvändig för att man ska få Alzheimers sjukdom och eftersom det ännu saknas botande behandling.

Minska risken

Kontrollera blodtrycket regelbundet och behandla det om det är förhöjt.

Försök att hålla normalvikt.

Var måttlig med alkohol.

Rök inte.

Ät mycket frukt och grönsaker.

Om du är blandkostare: Ät gärna fisk 2–3 gånger i veckan. 

Rör på dig. Promenader, cykelturer, simning, dans och trädgårdsarbete är bra aktiviteter.

Motionera också hjärnan – läs, lös korsord, spela något instrument, måla, träffa vänner.

Ta eventuellt tillskott av ginkgo biloba. Forskning antyder att det kan förbättra minnet och lindra demens.

Om du har diabetes: Försök att hålla blodsockret på en så normal nivå som möjligt.

Mer information

Alzheimerföreningen i Sverige, 046-14 73 18. Hemsida: www.alzheimerforeningen.nu

Demensförbundet, 08-658 52 22. Hemsida: www.demensforbundet.se

Benskörhet

Med benskörhet menas att vårt skelett blivit onormalt skört. När man är benskör kan man bryta sig om man ramlar från stående, en belastning som skelettet normalt ska klara av. Riktigt bensköra personer kan få kompression i en ryggkota bara genom att hosta.

      Varannan kvinna och var fjärde man över 50 riskerar att bryta sig på grund av benskörhet.

Arvets betydelse

Arvet är den enskilt viktigaste riskfaktorn som avgör om man kommer att drabbas av benskörhet. Man räknar med att mellan 50 och 80 procent av en människas benmassa beror på arvet. Man ärver alltså ett starkt eller svagt skelett.

Risken för en kvinna att drabbas av höftfraktur är dubbelt så stor om mamman också haft en. Men ju längre vi lever, desto mindre roll spelar arvet och desto viktigare blir levnadsvanor som kost och fysisk aktivitet.

Minska risken

Se till att få tillräckligt med kalcium. En halv liter mjölkprodukter om dagen ger en stor del av dagsbehovet. Komplettera med gröna blad, fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och frön.

Se till att få D-vitamin. Var ute i solen under sommarhalvåret och förstärk med fet fisk, magra mjölkprodukter.

Motionera regelbundet. En halvtimmes promenad varje dag är en bra grund. Komplettera med rörelser som belastar skelettet, som styrketräning och små hopp, i till exempel gympa eller dans.

Rök inte.

Glöm det trådsmala kroppsidealet och håll normalvikt.

Be att få mäta bentätheten om du har benskörhet i släkten, om du ätit kortisontabletter i mer än tre månader eller om du brutit något med låg belastning, till exempel att du fallit från stående.

Mer information:

Riksföreningen Osteoporotiker, ROP, 031-12 35 98, hemsida www.osteoporos.org

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Var tionde kvinna får den någon gång i livet. Sjukdomen ökar sakta, men dödligheten sjunker, på grund av bättre behandlingar och screening med mammografi. Idag botas fyra kvinnor av fem.

Arvets betydelse

Man räknar med att 5—10 procent av all bröstcancer huvudsakligen är ärftlig. Det finns två gener som ökar risken framför allt hos yngre kvinnor, 40—50 år. Men alla med de här generna får inte bröstcancer.

Har man en mamma eller syster med bröstcancer löper man ökad risk att själv också drabbas. Ärftligheten är starkast på mammans sida, men man kan också ärva bröstcancer från exempelvis sin farmor.

Ärftligheten kan utredas hos dem med släktingar som fått bröstcancer i yngre år, men väntetiderna är tyvärr långa. Finner man en ökad risk för bröstcancer kan man operera bort brösten sedan man fött barn.

Nyligen har forskare upptäckt ytterligare genvarianter som indikerar ökad risk för bröstcancer. Därmed hoppas man i framtiden kunna fånga upp ännu fler kvinnor som är i riskzonen och ge dem förebyggande behandling.

Minska risken

Behåll normalvikt. Övervikt är en av de mest välkända riskfaktorerna för bröstcancer.

Rör på dig. Motion kan minska risken för bröstcancer och även för återfall när man redan har sjukdomen. Det räcker att promenera en halvtimme om dagen för att få effekt.

Sola lagom. Låg D-vitaminnivå i blodet ger 20—30 procents ökad risk för att insjukna i bröstcancer och 10 procents ökad dödlighet, visar en aktuell genomgång av forskningen. Även fet fisk och magra mjölkprodukter ger D-vitamin. 

Ät mycket fiberrik mat, som fullkornsprodukter, baljväxter, grönsaker och frukt.

Var måttlig med alkohol. Så lite som ett glas vin om dagen eller motsvarande har visat sig öka risken i en del studier.

Omega 3-fettsyror verkar ha en skyddande effekt. Välj rapsolja som matfett till vardags, linfröolja om du är vegetarian. Blandkostare kan gärna äta fet fisk några gånger i veckan, som lax, sill, makrill eller strömming.

Mer information

Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, hemsida www.bro.org.se

Cancerfonden, tel: 020-222 111, hemsida www.cancerfonden.se/brostcancer

Diabetes typ 2

Typ 2-diabetes, eller åldersdiabetes, hör till de sjukdomar som ökar snabbast idag. Troligen har upp till 8 procent av svenskarna sjukdomen, men bara hälften vet om det. 

Ytterligare en miljon svenskar har svårt att ta hand om kroppens insulin på rätt sätt och riskerar diabetes i framtiden. De flesta insjuknar i 50-60-årsåldern.

Typ 2-diabetes uppstår när bukspottkörteln inte kan bilda tillräckligt med insulin, eller när kroppen inte kan använda det insulin som bildas, så kallad insulinresistens. Blodsocker kan då inte tas upp ordentligt av kroppens celler och blodsockerhalten stiger.

Arvets betydelse

Man räknar med att 20 procent av svenskarna bär på ärftliga anlag som bidrar till uppkomsten av typ 2-diabetes. Men genetiken bakom sjukdomen är komplicerad och inte helt kartlagd ännu.

Risken att få diabetes är ungefär fyra gånger större för personer som har nära släktingar med sjukdomen, visar en svensk studie. Om man dessutom är överviktig ökar risken 25 gånger.

Minska risken

Rör på dig. Måttlig fysisk aktivitet halverar risken för diabetes. Särskilt bra är det att ta en promenad efter maten. Det gör att blodsocker och insulin inte stiger så snabbt, vilket kan minska diabetesrisken.

Undvik övervikt och särskilt bukfetma. Motion är bästa vapnet mot bukfetma, men även att stressa mindre och dricka mindre alkohol.

Rök eller snusa inte.

Försök att undvika långvarig stress och sömbrist. Ta dig tid till sömn och återhämtning.

Var måttlig med alkohol.

Att äta mat med lågt GI tycks kunna sänka blodsockervärdena, vilket skulle kunna minska risken för diabetes. En ny, stor amerikansk studie visar på halverad risk för diabetes hos personer som åt mat med lågt GI: Mycket grönsaker, baljväxter och fullkornsbröd, helst med hela korn. Håll nere socker och vitt mjöl.  

Mer information

Svenska Diabetesförbundet är en patientorganisation för diabetiker och deras anhöriga. 08-564 831 00, www.diabetes.se

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärtinfarkt, slaganfall och andra hjärt-kärlsjukdomar är vår största folksjukdom och vanligaste dödsorsak. Ungefär varannan svensk får dem någon gång i livet. 

Bakom dessa sjukdomar ligger oftast åderförkalkning som gör blodkärlen trängre och försämrar blodcirkulationen. Detta ligger bakom exempelvis kärlkramp (hjärtmuskeln får för lite blod) och fönstertittarsjuka (benen får för lite blod). Ibland kan blodproppar bildas i de förkalkade kärlen och orsaka infarkt.

Arvets betydelse

Man löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar om de finns i släkten. Men det är inte några få gener som ligger bakom sjukdomen, utan en stor mängd gener som i olika kombinationer ökar risken. Störst betydelse har dock levnadsvanorna, som enligt WHO kan förebygga sjukdomen till ungefär 80 procent.

Det finns vissa hjärt-kärlsjukdomar med större inslag av ärftlighet, som förtjockning av hjärtmuskeln och så kallad familjär hyperkolesterolemi, alltså ärftligt förhöjt kolesterolvärde.

Minska risken

Motionera regelbundet – minst en halvtimme varje dag, gärna mer. Varje liten fysisk aktivitet är bra för hjärtat, även om det bara är några minuter och även om du redan är hjärtsjuk.

Försök att hålla normalvikt.

Ät mycket frukt och grönsaker. Glöm inte baljväxter och rotfrukter!

Ät mycket fullkornsprodukter av gryn, mjöl och bröd men också ris och pasta.

Använd gärna havre- eller sojaprodukter, som kan sänka kolesterolvärdet.

Håll nere fettmängden och välj främst omättat fett i till exempel växtoljor, margariner, nötter och frön.

Rök inte. Undvik även passiv rökning.

Gör något åt din stress om du upplever dig stressad. Lär dig att säga nej och att ångra ett åtagande som du inte hinner med. Lyssna på varningssignaler.

Försök att få god och tillräcklig sömn. Ta hjälp i tid.

Kontrollera ditt blodtryck. Det ska vara högst 140/90, helst lägre om du är yngre.

Kontrollera dina blodfetter, kolesterol och triglycerider, speciellt om någon i släkten har höga blodfetter.

Mer information:

Hjärt-lungfonden, tel: 0200-88 24 00, hemsida: www.hjart-lungfonden.se

På Norrlands universitetssjukhus i Umeå finns en särskild mottagning för ärftliga hjärt-kärlsjukdomar, www.vll.se/ckg

Prostatacancer

Prostatacancer har ökat och är idag den allra vanligaste cancerformen i Sverige.

Varje år får drygt 9 000 män diagnosen och 2 300 dör av sjukdomen. Prostatacancer står för nära en tredjedel av all cancer hos män.

Prostatacancer växer ofta långsamt. Ungefär var tredje medelålders man har sannolikt en liten härd av prostatacancer, men många av dem bär på en ofarlig form som aldrig kommer att ge symtom. Men det finns också varianter av prostatacancer som växer snabbare.

Cancer i prostatan verkar ha en stark koppling till vår livsstil. Den är hundra gånger vanligare i Skandinavien och USA än i Japan och Kina. Sverige hör till de länder i hela världen som har den högsta förekomsten.

Arvets betydelse

Ungefär 1—2 procent av alla män har så kallade högriskgener för prostatacancer. Då brukar flera manliga släktingar ha fått sjukdomen tidigt. Misstänker man detta bör man söka genetisk rådgivning. Än vet man inte om livsstilen har någon betydelse i de fallen.

Ungefär 40 procent av all prostatacancer har en svagare grad av ärftlighet, så kallade lågriskgener. 

Minska risken

Försök att hålla normalvikt.

Ät mycket frukt och grönsaker, minst fem portioner om dagen.

Använd gärna tomater eller tomatbaserade såser i matlagningen.

Välj bröd och pasta av fullkorn.

Överskrid inte rekommenderat intag av mejeriprodukter, en halv liter om dagen.

Ät gärna mat av soja (till exempel tofu eller sojadryck) och råg (till exempel knäckebröd). De innehåller växtöstrogener, som visat sig kunna hämma tillväxten av prostatacancer.

Blandkostare: Ät fet fisk några gånger i veckan. Håll nere rött kött (från ko eller gris), som i några studier visat sig kunna öka risken för prostatacancer.

Mer information

Prostatacancerförbundet, 08-655 44 30, hemsida www.prostatacancerforbundet.se

Patientorganisationen Proliv, 0302 - 467 68, hemsida  www.proliv.se

Cancerfondens hemsida www.cancerfonden.com Cancerfondens stödlinje 020-222 111.

Mer om livsstilens betydelse kan man läsa på hemsidan www.prostatacancer.nu

Övervikt

Problemet med övervikt började uppstå i de industrialiserade länderna efter andra världskriget. Under 1980-talet började ökningen ta fart på allvar. Idag är varannan man och var tredje svensk kvinna överviktig, var tionde är fet. Med övervikt menas ett BMI på minst 25 och med fetma ett BMI på 30 eller mer. BMI, body mass index, är vikten i kilo dividerat med längden i meter i kvadrat.

Övervikt och fetma ökar risken för en rad sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, ledbesvär, sömnsvårigheter och flera cancerformer.

Fettet är farligast om det sitter på magen. Ett midjemått över 80 cm för kvinnor och 94 cm för män ökar risken för sjukdom. Vid midjemått på mer än 88 respektive 102 cm är sjukdomsrisken stor.

Arvets betydelse

Flera forskare har försökt kartlägga hur stor andel av fetman som är ärftligt betingad. Resultaten varierar, bland annat eftersom man använt olika metoder, men uppskattningen ligger ofta runt 50 procent. Till exempel finns det genetiska skillnader i hur leptin bildas och fungerar, ett hormon som bildas i fettväven och som motverkar viktuppgång.

Arvets betydelse har illustrerats i studier av enäggstvillingar, som brukar väga ungefär detsamma som vuxna även om de vuxit upp på olika håll. Man har också sett att adoptivbarn utvecklar fetma i ungefär samma utsträckning som sina biologiska föräldrar. Men avgörande är ändå hur mycket man äter och rör sig – ingen blir fet om det är brist på mat, även om man har anlag för fetma.

Historiskt har det varit en fördel att kunna äta mycket och lagra energi effektivt. Många forskare tror därför att gener med energisparande egenskaper kan ha gynnats under mänsklighetens utveckling, vilket är till nackdel i dagens överflödssamhälle.

Minska risken

Ät tre måltider om dagen och några planerade mellanmål.

Följ tallriksmodellen: Lägg något proteinrikt på en fjärdedel av tallriken och dela resten lika mellan potatis/ris/pasta och grönsaker. Den som vill gå ned i vikt fyller halva tallriken med grönsaker.

Var lyhörd för mättnadskänslan. Det är lättare att hinna känna den innan man ätit onödigt mycket om man äter långsamt.

Välj bröd och pasta av fullkorn.

Lämpliga mellanmål är frukt och/eller fullkornssmörgås.

Spara sötsaker till något enstaka tillfälle i veckan, tänk lördagsgodis.

Var i rörelse minst en halv timme om dagen – promenera, cykla, arbeta i trädgården eller liknande. Träna också lite hårdare några gånger i veckan, till exempel simning, motionsgymnastik eller dans.

Försök att undvika stress, som ökar risken för bukfetma.

Mer information

www.vardguiden.se

www.netdoktor.se

www.viktvaktarna.se

Fetma – vår nya folksjukdom? av Charlotte Löndhahl (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, 2007)

Gentekniknämndens hemsida, www.genteknik.se