Beholkningsstudier visar att det kan vara ett samband mellan högt saltintag och astmasjukdomen. Experimentellt kan det visas att högt saltintag leder till ökad känslighet i luftrören. En diet som innehåller låga nivåer av natrium från vanligt salt tycks vara fördelaktig för patienter med astma och minska behovet av astmamediciner.

Ibland kan en försämrad förmåga att bryta ner histamin (inflammationssubstans) leda till ökad astmakänslighet. En studie från Tyskland 1993 visade att histaminkänsliga tillstånd som astma, viss huvudvärk och urticaria (nässelutslag) förbättrades när man uteslöt histaminrika födoämnen ur kosten som fisk (viss tonfisk kan ha så höga halter att det blir reaktioner även hos "friska".) ost, korv, vin och öl.

Således finns det en hel del modern forskning som visar att det finns underlag för att Tallmogårdens kost kan ge fördelar vid astma. 

• Medicinalteer, (örtteer) och inhalationer. Se Tallmogårdens Ordinationslista. Flera behandlingsprinciper liknar de vid behandling av Inflammation.
• C-vitamin har en anti-astmatisk effekt. Vitaminet sänker blodets halt av inflammationssubstanser såsom histamin.
• Lakrits (överdrivet bruk kan dock ge högt blodtryck)
• Vanlig lök eller vitlök innehåller växtoljor som visats ha en antiastmatisk effekt.
• Ginko Biloba, t. ex. i form av Gink Yo eller Seredrin Forte.
• Pantotensyra (Vitamin-B5) och B-vitaminkomplex.
• Kalk och magnesiumtillskott. T.ex. i form av Dolomitkalk med extra Urticalcin.

En av de "äldsta" neuropeptiderna är substans P som upptäcktes i Sverige av Ulf von Euler.
Substans P verkar kärlsammandragande och spelar en aktiv roll vid t ex astma då den också
stimulerar inflammation. Nya blockerare av substans P kan utvecklas till inflammationsdämpande läkemedel. Här kan finnas alternativ till kortison vid behandling av astma. Eftersom en receptorblockerare bara påverkar cellytan borde det kunna bli ett mer biverkningsfritt läkemedel än steroider som utövar sin effekt inne i cellen.

Vad är en neuropeptid?

En neuropeptid är en förening av några aminosyrekedjor där bindningen av dessa kedjor avgör vilken effekt peptiden ska ha. De första peptiderna påträffades i mag-tarm-kanalen och beskrevs som hormoner (från det grekiska ordet hormon som betyder reta). Många av dessa och liknande
peptider upptäcktes också i perifera och centrala nervsystemet -därav beteckningen neuropeptider.
De fungerar som signalsubstanser och samverkar ofta med de klassiska signalsubstanserna, bl a
adrenalin och serotonin. Detta kanske är det kemiska underlaget för den koppling mellan psykiskt tillstånd och förbättring/försämring av astmasjukdomen som man ofta ser 

Brist på  E-vitamin under graviditeten ökar risken för att  barn ska få astma enligt en engelsk studie som nyligen har publicerats i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine

2000 kvinnor följdes från den tidiga graviditeten tills deras barn var två år. Barnen till de kvinnor som under graviditeten ätit en kost med låga halterE-vitaminhade barn med besvär i större utsträckning i form av astmatiska teckens om pipande, väsande andning vid infektioner.

När man följde upp barnen visade det sig att de i större utsträckning även hade utvecklart en astma. De barn vars mödrar fick minst E-vitamin löpte mer än fem gånger så stor risk att tidigt utveckla astma jämfört med  barnen till de mödrar som åt mest E-vitamin. 

Barnens egna matvanor påverkade inte astmarisken. Forskarna menar att mer forskning behövs kring matvanor och eventuella fördelar med kosttillskott under
graviditeten, för att minska risken för att de blivande barnen ska utveckla astma. 

E-vitamin finns bland annat i vegetabiliska oljor och margarin, nötter, mandel, vetegroddar, fet fisk, ägg, fullkornsprodukter och en del mörkgröna grönsaker som broccoli och brysselkål. Vid långtidsförvaring, även i frysen, försämras E-vitaminhalten avsevärt. 
 

Engelska:
Allergy and Asthma Network
Assessing Food Allergies Remedies for Food Reactions

Tillbaka till Startsidan 

---

Bertil Dahlgren, uppdaterad 2006-12-05